Höstsolens ljumna strålar sken in genom fönstret och gav ett gyllende sken inne i rummet. Utanför visade naturen upp ett magnifikt konstverk utav röda och gula löv som dansade sin sista dans i vinden, innan vinterns kalla täcke skulle komma. Peters gensvar vart: "Helvetes jävla sol, det sticker i mina ögon"
Peter hade precis vaknat och var alldelses ljuvligt bakfull. Dagen hade vairt bra ända fram till den tidpunkten då han vaknade. Det kändes som om huvudet var fyllt av sand och att hela världen gjorde sitt bästa för att påpeka att han hade huvudverk. Precis idag, lät kylskåpets brummande extra högt, och var gång Peter svor åt kylskåpet att vara tystare, svarade den med ett skadeglatt brumande. Täcket skulle trasla in sig alldeles extra i fötterna, och fåglarna utanför sjöng en sonat om oroliga magar. Peter satte sig upp i sängen och öppnade ögonen. Peter satt still och var inte alls yr i huvudet. Problemet var att hela världen tycktes finna nöje i att spinna runt. Peter hade under sitt liv namnsatt olika baksmällor. Det fanns vinbaksmälla, ölbaksmälla, surmagebaksmälla, ny baksmälla som är mycket sämmre än gammla goda baksmällor och åh-nej-dansade-jag-sådär-baksmälla. Idag var det en blandning av världen är elak baksmälla och ond cirkel baksmälla. Ond cirkel baksmälla är en speciell typ, som innebär att man vaknar hungrig och matt och utan någon frukost tillgänglig. Man är matt för att man är hungrig och förtrött för att handla. Det hela leder till att man inte gör något alls och blir hungrigare och har allt mindre kraft att masa sig ut och köpa något att äta. Tillslut nåde krisen sin top och Peter valde att äta ett paket okokta nudlar.
"..och sedan måste vi avgöra om vi ska skriva det här mailet till alla i projektet eller inte" sa Peters klasskamrat entusiastiskt. Peter hade ägnat hele sin koncentrationsförmåga åt att titta rakt på honom, så han hade bara hört de sista orden.
"mmm" svarade Peter när han förstod att det var en fråga.
'mmm' är ett sådant där universalord som man kan säga närsomhelts när man inte hört vad andra sagt.
Bakfylla och långa möten om projekt är en dålig kombination. Peter hade själv ägnat större delen av mötet med att låtsas vara en säck med hö. Hösäckar behöver inte ta beslut. Hösäckar behöver bara sitta lugnt och stilla och säcka sig. I Peters fall var han dock en bakfull säck med hö. Det är inget ovanligt med att folk på möten låtsas vara en säck med hö, rent statistiskt är var 3:e person på möten en säck, en av sakerna som gör möten så underbart givande på en lördags eftermiddag.
