En liten historia..

Ha ha, först innan jag skriver något annat måste jag bara notera (här) att Jonas Gardell använde precis samma citat som jag av Jonathan i sin dagbok på nätet. Det fick mig, av någon outgrundlig anledning, att känna någon sorts bekräftelse.

...

Historien..

Av hänsyn till mannen, jag faktiskt inte kan förmå mig att tycka riktigt illa om, nämner jag inga namn. Detaljer förekom dock som gör att jag på det stora hela inte tvivlar på innehållet i konversationen. Här följer ett kort utdrag.

…

Det kommer fram en blond, lite lönnfet man till två ungdomar på en trottoar, mannen visar sig vara en svensk. Och inte vilken svensk som helst, utan svensken som senare skulle bli känd som ”the Swedish killer”. Hur samtalet började är det ingen som riktigt vet men mannen ifråga hade en hel del saker på hjärtat. Märkligt nog valde han att dela med sig av dem till en mellanblond liten flicka på en trottoarkant.

Ganska snart efter uppdykandet visar mannen stolt upp ett ärr på magen. Detta fick han av ett skott från en alban för några år sedan, en alban som ovan nämnda man sedan valde att skjuta i huvudet (han visar flera gånger exakt hur, ljudeffekter inkluderat). Tydligen hade han sin fulla rätt att skjuta killen, en alban – en utlänning, att mannen själv är utlänning i Thailand verkar inte bekomma honom. Den kopplingen går inte riktigt fram, trots att flickan flera gånger påpekar detta för honom. Mannen som även proklamerade för sitt oerhört stora hjärta visar sedan upp ärr från ett Thailändskt fängelse, där han suttit på grund av narkotika innehav. Intressant är att tiden han tillbringade där bara skiljer sig på några år från den tid då han satt inne i Sverige för mord.

I Sverige satt han på tre olika fängelser, de två senare valdes med tanke på att han var tvungen att få knulla med sin fru... som för övrigt smugglade in narkotika via ”bakvägen” till honom. Vilket även hans kära far tillsammans med modern gladeligen hjälpte till med. Droger har han slutat med, numera dricker han på fredagar och lördagar och... eftersom han var så förtrolig med flickan avslöjar han att han faktiskt, ibland, röker lite marijuana också... men ”det är ju inte så farligt”.

Efter en stund känner flickan att hon fått nog av droger i rumpan på folk, skott och svordomar så hon tar hans hand, önskar honom lycka till med sitt liv och går.